Bakom kulisserna.
Hur det gick till, vad som hände.
Den nakna sanna berättelsen.
Medeltidsdagarna på Grundet: Gycklare med eld, fajters som kämpade, gymnaster som föll graciöst…
För några veckor sedan så hölls ett litet möte.
Ska vi hålla medelltidsdagarna eller inte?
Svaret blev: Vi kör.
Zacke, “Baron Egil”, hoppade upp i luften och startade springandes. 6 till 7 månaders jobb ska utföras på tre veckor.
Folk slet som, ja något som jobbar väldigt hårt.
Jag och Kareina, ja mest Kareina, började med en skattjakt.
Vi gjorde färdigt i smedjan.
Det klipptes gräs.
Det markplanerades för bågskyttet. (De släppte Eldgrim lös med en traktor… )
Hantverkare kontaktades.
Ett kök anlitades.
Byaföreningar kontaktades mm mm mm.
Ja men så var dagen där.
Tält restes, ett läger skapades.
Jag kom upp, fixade lite, och sov.
Torsdag morgon kom, jag var tvungen att lämna området för lite mundana aktiviteter och kom upp igen på kvällen.
Och det stod ett läger på platsen. (Folk är sjukt effektiva.)
Vi fixade in i det sista, tills krafterna tog slut, och sängen kallade.
Fredag morgon kom, frukost serverades, och jobbet startade. Det sista skulle fixas innan besökarna kom.
Och vi hann.
Morgonmöte med Egil, ett pepptal, och vi var på G.
Jag gick och tände ässjan, bågskyttarna visade upp sina konster och spelmännen (Birger och Siv) gav en fanatisk känsla till dagen. Hantverkare, teatergruppen, och försäljare jobbat hela dagen: stenhuggning (Kareina), brickband (Ragnhild), träsnideri (Torun), smidning (jag, Eino, My, och Kakwkylla), sömnad och nålbindning (Kålug), målning (Angelica), vikingknit (Marianne), pestdoktor (Salvarekvack: Martina och med pestmask: Ragnhild), pestsjuk/selfiechans! (Rana), och Fimbul tog hand om barnen som visade deras vackra medeltidskläder.
Egil och Alrune visade upp sina konster i att mörda stackars oskyldiga grönsaker.
(Vad har de stackars äpplena gjort? Och apelsinen var helt klart oskyldig).
Sedan visade bågskyttarna upp sin skicklighet i snabbskytte. Publiken var i extas… eller i alla fall mäkta imponerad.
När bågskyttarna hade gjort sitt, så tog fajters över, jag var en av dem. Vi visade upp lite gladvåld. Publiken fick vad de ville se.
Och när vi alla var trötta, så fick barnen komma in och klubba kämpar som små……
Efter det tog gycklarna över, de kastade vassa saker i luften, lekte med eld, eldade lite till, och eld… sa jag eld?
Eld är +4…
Sen höll Alrune lektioner med våra gäster, han lärde ut hur man på bästa och effektivast sätt hugger ner sina motståndare med långsvärd.
En klart uppskattad lektion…
Efter det så återskapade vi slaget mellan engelska bågskyttar, och franska riddare. Resultatet håller fortfarande.
(En personlig reflektion: Hur i helvete går någon emot folk som skjuter emot en, det är skitläskigt…)
Efter det så körde några av oss (jag, Fimbul och Kareina) en uppvisning i akroyoga. Vi föll, vi lyckades och hade rätt kul. Det finns ingenting som hjälper basen hålla koncentrationen som en hund som slickar i ansiktet.
Där någonstans så tog den öppna delen av evenemanget slut, och vi började göra vad vi gör bäst: Leka…
En jaktstig hade anordnats, vi var tre i varje grupp. Jag gick sist med Eldgrim och hans son. Vi gjorde rätt okej ifrån oss. Hade en rätt bra känsla.
Detta trots att “någon” satt banan så att pilar garanterat skulle hamna i vattnet. Och de gjorde de… jag vet, jag badade, kallt… väldigt kallt… förvånande hur lång man kan bli när kallt vatten närmar sig familjejuvelerna…
Måste nog säga, den här typen av bågskytte är fantastiskt roligt.
Senare på kvällen så fick vi resultatet.
På första plats, Norra Nordmarks bågskyttemästare, Eldgrim, inte helt oväntat men det finns flera bågskyttar här i samma klass, så man vet aldrig riktigt hur det ska gå.
På andra plats, första förlorare… undertecknad. Måste erkänna att jag är rätt nöjd, men nästa gång…. då…
Sedan så tändes grillarna, och ett normalt samkväm startade.
Samtal med folk man saknat, gott att äta, gott att dricka.
Kvällen övergick till natt och folk började så småningom hitta till sina sängar.
Ny dag, nya möjligheter.
Dagen startar med lite morgongymnastik, för att få leder och kropp att starta.
Sen något i magen, följt av morgonmöte.
Och så startar dan på riktigt.
Idag har jag hjälp i smedjan av My, Steinars dotter. Hon visar att hon har en klar talang, hennes jobb under dagen blir att försöka lyckas med att välla ihop bitar av järn. Och det fixar hon. Jag måste erkänna att jag är lite stolt över henne.
Jag och Eino får lämna smedjan för att fylla på lite i leden av fajters. Vi hade rätt kul ändå.
Så dagen fortsätter med publik som får se fajting, gycklare, hantverk och bågskytte. Bågskyttarna hade en liten minitävling. En omgång med duellskytte. Den verkade uppskattad.
Senare så hade man även tävling i yxkastning.
Och Alrune lär ytterligare några hur man bäst använder långsvärd.
Lunchen var samma båda dagarna, i alla fall för mig, jag åt en god gryta med korv i. Vad de andra åt… inte en aning, men grytan var väldigt god.
Där någonstans så hittade jag Svartulvur, och eftersom vi båda var klara med våra huvudsakliga jobb, så lämnade vi området för att hämta lite grejer för att reparera fjäderhammaren i smedjan. Efter vissa bekymmer att navigera oss till Svartulvur’s bil, så var vi på väg. Bara så ni vet, han har en liten liten verkstad, med allt och plussmeny.
När vi kommit tillbaka så var den öppna delen av eventet över. Så jag jobbade lite i smedjan. Andra började riva delar av lägret.
Det finns klara fördelar med att ha medeltidsdagarna på sin egna ö. Allt går direkt in i förrådet, på rätt plats. Smidigt.
Jag och Kareina började riva paviljongen, allt så att de som ska sova på plats, ska slippa regn.
Principen är enkel. Paviljong uppe = regn
Paviljong nere = uppehåll
Och det stämde även denna gång. Ni behöver inte tacka, det var så lite så.
Kvällen kom.
Och med den så höll Gycklargruppen Phire en eldföreställning. Den var visst magisk.
Jag missade den, vi rev paviljongen då. Men det var som sagt bara för att det inte skulle regna. Så lite så…
Sen så satt vi och åt godis av alla de sorter.
Tittade på när Alrune kastade yxa.
Tittade på när Alrune försöker ta loss yxa.
Ger Alrune goda råd.
Förklarar att det är en dålig idé att ta i och slita yxan rakt bak, om man nu inte vill dö på något pinsamt sätt.
Se hur Alrune löser sitt problem på ett vackert sätt.
Resten av kvällen tillbringar folk på lite olika sätt.
Några sitter nere vid stranden och ser hur solen försvinner, allt medan de talar om allt mellan himmel och jord.
Några sitter och håller i någon kär.
Några badar i badtunnan.
Andra samtalar vid elden uppe i lägret.
Men vad de alla har gemensamt är en klar mysfaktor.
Men sakta så börjar eventet komma till sitt slut, i alla fall för mig.
Ett gäng stannar natten ut, och river sina tält, (fortfarande torra pga vissa uppoffringar… som sagt, det var så lite så.)
Ungefär här landade Baron Egil, och lämnade kvar en helt slutkörd Zacke.
Jag la mig och sov, och drömde om nya event, fler tältläger, eldar, sång, skramlet av rustningar och ljudet av hammaren i smedjan. Längtar redan till nästa gång.
Vid pennan Kheldor, hoppas vi ses nästa gång.
Editera, fixat och trixat med allt text: Kareina
Ps. Utöver dem som jobbade och nämndes ovan… det finns många andra som jobbade hårt och gjort det tråkiga jobbet som behövs att göras: vakten, kiosk, städa, matlagning mm. Utan er hade det aldrig hänt. Ett stort tack! Och ett stort tack till till Scouterna som vi samarbetar med överlag både innan och särskilt under dessa dagar.
Pps. Några tips om ni ska vara på ett tältläger.
Bonusråd, när ni packat bilen: Har ni fortfarande plats, då har ni glömt något.
För fler expertråd följ mig på närstående runstenar…
