Uma dansar och ler

Sent på hösten så händer det spännande saker. Rykten går om ett gille. Drake muttrar och sjunger en sejd över grytor och ugnar. Doften av nybakt bröd spred sig över nejden, ja nästan lika snabbt som ryktet om festen som närmade sig.

Så det oundvikliga kommer att hända. Folk drog på sig sina bästa kläder och lämnade sina trygga varma hem, för att ta sig till Uma. Och så hände. Umas höstdans är här ännu en gång.

Umas dansmästarinna har än en gång öppnat sina häften och böcker för att lära Nordmarks invånare att dansa. Men det mesta dansandet kommer att hända på lördagen. Och än är det timmar av fredagen kvar, och natten är lång.

Vi kom till salen tidigt på fredagskvällen. Packade in våra saker i sovsalen, bytte om från våra resekläder. Och letade upp festsalen för lite spel, sång, sagoberättande, och lite provsmakande av uppfriskande drycker.

Med tanke på ett tidigare år, där kapten Morgan deltog. Piraten som reste sig på tredje dagen. Så årets test infattade olika typer av rom, det finns många många många sorter, (så små små testkoppar är att rekommendera)

Kvällsmål serverades. Folk plockade även fram små ostar, rökt kött, gravad lättrökt ren, småplock och godis.

Kvällen övergick till natt. Vi satt och återupplivade gamla minnen. Berättade om event vi varit på sedan vi sågs sist.

Natten övergick till morgon. Och vi var bara några få kvar. Så hög tid att försöka få åtminstone en eller två timmars sömn innan dagen skulle ta vid.

Vaknade precis innan frukosten tog slut. Uppiggande fredsbevarande drycker serverades. Allt med ägg bröd bacon och andra livsnödvändigheter. Sen var det dags att dansa.

Några hade redan hunnit starta. Och hade redan hunnit med ett par danser när jag hoppade in.
Det var ett välbesökt dansgolv. Jag var med på danserna fram till lunchen serverades. Då passade jag på att spela tupplurs roulett. ( man lägger sig och vilar utan larm, kanske sover man fem minuter, kanske 12 timmar, ingen vet)
Jag vaknade två timmar senare.

Det dansandes fortfarande, några satt och hantverkade. Överlag så såg det ut som folk trivdes. Men det började närma sig kväll. Och fursteparet hade saker att säga till sina undersåtar. Så, Nordmarks hov öppnades.

Men något fruktansvärt hade hänt. När furstinnans följe lämnade Frostheim, så blev furstedömets svärd kvarlämnat… furstinnan såg väldigt orolig ut, hur ska man kunna hugga huvudet av folk utan svärd. Bekymret var verkligt. Men bland barnen fanns lösningen.
En av dem hade ett svärd att låna ut till furstinnan… (för givetvis har barn svärd, svärd är lärorika) så hon satt genast nöjd och lekte med svärdet och såg om det fanns någon att testa det på.

Men hovet hade viktigare saker att göra än några spontana halshuggningar så över till det viktigaste. Att sätta strålkastarljuset på förtjänta innevånare. Några har jobbat hårt för att andra ska få ha sådana här gillen. Andra fick sina sköldebrev. (Varav jag hade äran att få göra en. Ett sköldebrev till Liv.)

En annan som uppmärksammades, var Erik Sternschild (kolla namnet) som blev upptagen i ljusets order, pga hans långa jobb med att hålla Nordmarks största offentliga fotoarkiv levande. (Umas fotoarkiv är värt ett besök, det väcker många minnen)

Hovet stängde för tillfället, och salen dukades för banketten.

De tre första rätterna skulle serveras.

var trull och buljong
frikadeller med något jag inte åt, ( jag var mätt efter första rätten) (jag åt dock några frikadeller, de var delikata)
rätten var kaka. (Jag åt kaka)

Sen var det dans igen. Jag satt kvar ett tag och pratade med gamla vänner som inte hade möjlighet att dansa. Ända till dess de pratar om dans med möjligheter till att tjuva sig en plats. Så… jag tjuvade mig en plats på Hole in the Wall. Det var riktigt roligt. Sen fortsatte vi med några andra roliga danser. Tills dess det var dags för en andra servering.

Först ut var. Svamp med baconlindad ost.
Andra var flätat kött
Tredje var pasha.

Behöver jag säga att det var gott… jo det var gott.

Det bjöds även på en del underhållning. Gerdis tolkade för Furste Valdimar och Furstinnan Anastasia som givetvis bjöds upp till hög bordet.

Så Nordmarks hov öppnade igen, och Drake fick en ljusorden för sin matlagning.

Oja, det var en konst och vetenskaps tävling också.
Vinnare var en Anneke Alfintytär Lindu (Humalasalo/Aarnimetä) som hade med sig en fantastisk broderad bonad. Där hon gjort en rätt stor del av.

Även jag fick ett pris. För en kniv jag ställde ut.

Så småningom tog banketten slut, extrahovet var över. Skålarna skålade
Sångerna tog vid. Och de små godsakerna tog vid.

Småpratet och sångerna pågick långt in på natten. Själv då la jag mig hyfsat tidigt. Morgonen kom.

Ihop plockningen kom igång rätt fort. Frukosten serverades och snart var städningen igång.
Därefter kom den obligatoriska visessnartigenkramarna och ett sista varv runt för att vinka hej då.

Nu startar nedräkningen igen. Ett år kvar till Umas Höstdans igen.
Och, har du inte varit där, åk… det är ett mysigt event du kommer inte att ångra dig.

Vid pennan,

Keldor

bildar: Mia, Viriya och Þórólfr

Keldor